Nu har jag fått en titel på riktigt. Surf Lifesaver Erik, hur coolt låter inte det? Efter en anmälningsavgift på 88 dollar, åtta veckors intensivträning och en examensdag med barbeque är man värd det. Men det började hårt. I söndags klockan 05:20 drog jag iväg på min första carnival i Bancoora där jag invigde mina lila speedos under ett 400 meter långt simlopp. Jag var fetpumpad och hade kolhydratladdat för fullt och det slutade med succé! Jag kom inte sist utan tog den hedrande sjundeplatsen bland de åtta deltagarna. Första patrullen är den 20:e december som också är datumet för familjens ladda-inför-juldagen-firande, så jag ska se om någon av mina livräddarmates vill byta min kortlördag så jag får långsöndagen dagen efter. Appropå jul så börjar huset blinka mer och mer. 2½-meterskarusellen och 9-fotstomten är på plats och varje gång någon kör förbi saktar de ner och glor. Vi klädde granen i måndags och jag fick huvuduppgiften att toppa granen med ängeln. Snart är det dags att plocka fram glöggen och pepparkakorna från IKEA också!

Slutspurten pa simloppet

Det har förresten hänt heaps av grejer sedan jag sist bloggade. Förra lördagen var det storm så vågorna nere vid klubben var 5-6 fot höga. Självklart stack jag, för andra gången i mitt liv, ut med livräddningsbräda just den dagen för att fånga vågor. Det slutade med att vågorna fångade mig och jag spolades av brädan, tog mig halvgrinande in till land och ställde mig i den varma sköna duschen istället. Jag var nog ute runt en timme innan jag kände att gud gav mig ge-upp-innan-något-illa-händer-tecknet. Jag tappade taget på brädan, såg den glida mot land och lämnade mig vattentrampandes mitt ute i Port Phillip Bay. Jag fick simma femtio långa meter för att komma ifatt den. Tillbaka på fastlandet fick jag tips av min livräddarförebild Lee att ta en av de stabila brädorna nästa gång, och inte brädorna som är gjorda för veteranerna med livräddning i blodet.

Dagen efter stack jag till famous Torquay beach med utbytesfolket för att lära mig att surfa med vanlig bräda. Denna gång i området ”Cosy Corner” tillsammans med proffssurfare som visade hur det går till. Slutresultatet blev görbra, jag hittade tekniken och stod upp minst 15 sekunder! Därför har jag redan spikat nästa resa neröver till surfingbeacharna och uncle Glenn och auntie Linda nästa vecka.

Manen smajlar over Melbourne

Besöken till IKEA blir tätare och tätare, förra veckan var jag där två gånger! Först med Jenny, Ignazio, Max, Sami och Ida för att snacka köttbullar och fylla på knäckebrödsförrådet, och sedan med James för att ta tillbaka honom till gamla minnen (han var ju utbytes i Sverige för två år sen) och köpa en julklapps-osthyvel till Julie. Under mina två besök kom jag fram till slutsatsen att det inte går att beställa köttbullar på svenska och att antalet Volvobilar ökar ju närmare IKEA man kommer. Svensktemat fortsatte under onsdagkvällen då jag och James lagade svenska köttbullar enligt ett äkta mormorrecept – och det blev succé! Till och med Josh gillade det, och då har man lyckats. Även om det ur min synvinkel inte var de ultimata (de kan ju bara mormödrar laga) har vi redan planerat in nästa köttbullsätarkväll till efter jul!

Det har varit skönt med 1½ veckas sommarlov men just nu pågår min year-12-orientation som varar en vecka och endast finns till för att lärarna ska kunna ge oss läxor över lovet. Jag har nya lärare i alla ämnen och några av dem är riktigt creepy. Det tar minst 5 minuter för Mr Good att gå igenom närvarolistan. Han vill att vi svarar honom med ”Yes, Mr Good” och han svarar sedan med ”Thank you, Erik”. Enligt honom får han en bättre emotionell kontakt med sina studenter på det sättet. Tonläget ändras aldrig när han pratar och han sitter alltid på katedern med bena i kors (på samma sätt som yogatanter). Min nya PE-lärares genomgångar känns läskigt intränade, vilket i och för sig är bra. När hon gång på gång spänner ögonen i oss elever och nämner den interna tävlingen mellan PE-lärarna och säger att vi ska vara bäst och inget annat blir jag dock lite smårädd. Därför lär större delen av mitt lov handla om att ställa in sig för mördande prac-pass med pisksnärt om man inte pressar sig till max.

Inför year 12 har jag lagt ner Visual Communication och Studio Art för att satsa på Food Technology och Outdoor Education istället. Förhoppningsvis får jag lära mig laga riktigt aussiekäk och uppleva några sköna äventyrsutflykter. Jag har dessutom varit duktig och redan fixat böcker inför nästa år. Som tur är gillar bibliotekstanterna mig och lånar ut allt jag behöver så jag slipper pröjsa. En av dem frågade också om de fick köpa mina photoshoppade fotbollsbilder som jag gjorde på Studio Arten. Vore intressant att se hur mycket man skulle få, men jag är en snäll boy och skickar bilderna gratis digitalt.

I förrgår var det bio och Jenny, jag och Max såg den ultimata utbytesstudentfilmen – Australia. Filmen var okej, det viktiga var att jag fick se the outback och öknen från några sköna kameravinklar! På torsdag är vi tillfälligt lediga från skolan och då planerar jag och Alex i plugget att sticka till stan för att heja fram Sverige i Världsmästerskapen i fotboll för hemlösa! Sveriges lag går lite tungt och har förlorat sina första tre matcher. Tom med ursprung i England mobbar mig för 1-14-förlusten, då är det tur att man kan dra till med ”but you have more homeless people!”.

Det sista jag kan komma på att jag gjort är flodfärja med Jenny och Sami längs Yarra River. Skön tur genom Melbourne och den mindre vackra shippingdelen där alla fraktfartyg hänger. Sluthållplatsen var dock helt okej men vi hade bara tid för en bamseglass med smakerna kiwi, banan och vit choklad och ett besök i världens smalaste och längsta affär innan vi stack in i stan igen.

Sam surfar med livraddningsbrada

Det som påverkar mitt liv förutom allt det jag redan skrivit om är de nya vattenrestriktionerna som betyder kortare dusch för mig om mornarna. Så nu stiger jag målmedvetet in i duschkabinen och rekordduschar på runt två och en halv minut. Fredagen den 12:e ska jag dock stå i duschen minst fem minuter, för det borde man väl få på artonårsdagen?!