Erik i Ned Kellys bur
Erik i Ned Kellys bur

En till jordbävning, hajalarm vid grannbeachen och Collingwoodförlust i the grand final av NAB cup är det som hänt sen sist. Wayne har deppat i över en vecka på grund av förlusten och tröstdricker VB, medan Lauren har blivit en stormobbare eftersom det var hennes Geelong Cats som vann. Blodgivningen förra fredagen räddade mig från ännu ett misslyckande på Foodlektionen. Jag fick en anledning till att avbryta mitt pågående crepesförsök där jag förstört fyllningen för att jag inte vispade äggvitan till den blev skummig (skyller på fredagen den 13:e). Miss Ferguson misstänkte ingenting eftersom jag fick en anledning till att skölja ner fyllningen i slasken. På blodcentralen blev jag bestulen på 470 milliliter mörkrött blod som gjorde mig lat det efterkommande dagarna. Trots det fick jag inte vila eftersom vi stack till Euroa och kusin Nat. Hela söndagen ägnade vi åt att följa bankrånaren Ned Kellys fotspår. Han bar riddarplåt och lyckades råna Euroa National Bank på 2000 pund innan han blev infångad och brutalt hängd till döds på Melbourne Jail. Glenrowan, byn brevid, levde helt på turister och allt var uppkallat efter Ned: ”Ned’s pub”, ”Ned’s burger house” och ”Kelly’s country motel”. Den gamla överintresserade farbrorn med skägg som investerat 40 miljoner kronor i en Ned Kelly-teater och som hela tiden påpekade att det inte var en film fanns också där. Jag gick in för 12 dollar och blev lagomt imponerad. Äventyret fortsatte denna helg med besök på Melbourne Old Jail som gjorts om till ett museum. Vi såg platsen där Ned hängdes och alla celler där han och andra kriminella satt. I Melbourne på den tiden räknades man som kriminell även om man var ”dum i huvudet” eller hade försökt begå självmord.

Nats hund kommer med stora nyheter
Nats hund kommer med stora nyheter

Simningen går fortsatt bra. Har kört extra många laps på Waves och blev extra peppad av farbrorn som sjöng italiensk opera i omklädningsrummet oavbrutet i de tjugo minuterna jag bytte om. Det var både vackert och avslappnande. Zones swimming i fredags var på MSAC, Melbournes största bassäng! Jag, Archie, Andy och Michael kom tvåa i medleylagkappen och kvalificerade oss till states! Jag slutade trea på 50 fjäril, men bara de två första gick vidare. Hursomhelst är det bara att ladda inför lagkappen nästa torsdag, den andra april!

Utbytesstudenterna gar vilda!
Utbytesstudenterna gar vilda!

I en timme i söndags irrade jag omkring på en thaimarknad på Federation Square i city. Meningen var att jag skulle träffa italienare, tyskar, en amerikan och en columbian, men det var ingen där. Efter tjugo minuter av planlöst gående ringde jag min utbytesorganisation SCCE för att se var alla var. Hon på andra sidan linan var inte särskilt peppad att hjälpa till så jag fortsatte leta efter utbytesstudenter som inte bar gula plastkepsar och såg ut att komma från Asien. Efter en kvart tröttnade jag på att käka thaimats-smakprover så jag ringde igen och blev den gången ledd till stället där alla gömde sig. Vi hyrde cyklar och trampade på tills vi nådde South Melbourne beach, där alla kitesurfare lekte. Där stoppade vi Red Bull-bilen som bjöd oss på gratis sockerfri energidryck. Förmodligen med ännu fler tillsatser än den vanliga Red Bull. Vi fick i alla fall den energi vi behövde för att trampa vidare till gatan med alla kakbutiker och Luna Park, Melbournes lilla nöjesfält. Efter att vi lämnat tillbaka cyklarna tog vi en spårvagn till St Kilda beach för att bada. Jag och Utah-snubben var först i, men vi lyckades övertala Nat, Nina och Luciano; maccashataren, att vattnet var varmt trots det ruggiga vädret.

Plask i Port Phillip Bay
Plask i Port Phillip Bay

Tre dagar kvar tills jag drar norrut mot Ayers Rock! Allt som finns där är tydligen en stor röd sten, men jag är helpumpad ändå! Luciano, en annan italienare och finska Roosa ska också till stenen. Annars flyger jag dit i ovisshet. Det ska vara 25 andra utbytesstudenter där! Jag kommer hem måndag kväll, går fyra dagar i plugget och tar ett tvåveckors påsklov med finfrämmande från Sverige! Efter lovet är det en och en halv vecka kvar av hela äventyret här nere i söder. Tiden går fort, men med tanke på att vegemiteburken är tom och att min nödranson på rummet börjar ta slut… ; ) Nä, jag kör hårt de sista veckorna och njuter av tiden Down Under!